Befolkningarna i de nordiska länderna har en nära och historisk relation till havet, sjöarna och det därmed förbundna båtlivet. Detta förhållande gäller även för befolkningen på de brittiska öarna, som ju helt är kringgärdade av vatten. Vi har i sekler levt vid och på havet. När vi får en ny bebis i släkten tänker vi genast på att köpa en flytväst till denna. Allt till bebisen hittar du hos Bigbaby. Här följer en kort presentation av två historiska skepp med egna museer.
Mary Rose
Ett av Henrik VIII:s förnämsta örlogsfartyg var Mary Rose som sjösattes 1511 och förliste 1545. Skeppet hade flera gånger framgångsrikt deltagit i olika sjöslag mot bland annat Frankrike. 1522 överfördes skeppet till reserven och lades i malpåse. Under 1536 renoverades båten kraftigt och fick dessutom ett ytterligare kanondäck. Fartygets tonnage ökade från 500 till 700 under dessa arbeten. 1545 kallades skeppet åter ut i aktiv tjänst för att mota ett landstigningsförsök av den franska flottan. Det blev en drabbning i sundet mellan Isle of Wight och engelska sydkusten. Mary Rose skulle gira och började ta in vatten genom de öppna kanonluckorna. Båten kantrade och sjönk med minst 400 man ombord. Färre än 35 personer överlevde katastrofen.
Vasa
Under den svenska stormaktstiden hade de svenska maktanspråken i norra Europa ökat. Under de inledande åren av det Trettioåriga kriget ansåg landets ledning att Sverige behövde en större flotta med riktigt stora örlogsfartyg för att bättre motsvara landets nyfunna prestige. Vasa beställdes 1625. Den otålige Gustav II Adolf ändrade specifikationerna för skeppet efter att båten börjat byggas. I augusti 1628 var skeppet färdigt att sättas in i kampen på kontinenten. Under fartygets jungfrufärd kantrade hon plötsligt, tog in vatten och sjönk som en sten. Rapporter talade om mellan 40-50 omkomna i den katastrofen. Fartyget hade ännu inte hunnit ta ombord de hundratals soldaterna som väntade på henne vid Älvsnabben. Katastrofen kunde ha blivit långt värre om skeppet hade sjunkit några timmar senare.
Stora likheter
Det finns många paralleller mellan de två händelserna och vad som sedan skedde. Båda fartygen hade förmodligen gjorts alldeles för instabila av senkomna påbyggnader. Båda skeppen kantrade efter att de tog in vatten genom de öppna kanonluckorna. I båda fallen rapporterades det om en plötslig vindby som ledde till katastrofen. I båda fallen var krigsfartygen tänkta att rädda landets kung ur en prekär situation i ett långvarigt krig mellan konkurrerande maktsfärer.
Fartygens vidare öden bjuder på ännu fler likheter. Efter förlisningarna kände folk till var vraken låg, men sedan glömdes det bort och båda skeppen ”återupptäcktes” under 1900-talet. Båda skeppen bärgades och fick ett nybyggt museum för att åskådliggöra alla fantastiska fynd som marinarkeologerna hittade. Båda vrakfynden har lett till stora kunskaper om 1500- och 1600-talens skeppsbyggnadsteknik, krigskonst, matvanor, vardagligt liv ombord och mycket mer. Båda fartygsfynden kommer att avslöja många fler saker om livet i norra Europa för 500 år sedan under de forskningsprojekt som pågår. Har du som historieintresserad båtälskare ännu inte besökt dessa museer är det verkligen hög tid att du bokar in en resa till Stockholm eller Portsmouth.